Om jag inte helt missminner mig så är det just idag fast för 3 år sen jag blev anställd på Banverket (nu Trafikverket!).
Känns jäkligt skönt att ha en fast anställning och veta att jag alltid får en månadslön hur mycket eller lite jag än jobbar!
Och att jag skulle bli kvar här i 3 år trodde jag kanske inte eftersom vi var lovade jobb fram till 2012 och eventuellt längre bara.
Men nu sitter man kvar här på arslet och funderar på vad som sker i framtiden.
På mitt jobb är det tredje världskriget mellan en del chefer och en del anställda.
En hel del ska göras om och många kommer få byta placeringsort.
Än så länge har jag inte brytt mig så mycket om det mer än att jag önskar höger än vad Gud sitter att jag kommer få byta!
En del andra har fullständigt rasat och har uttalat både de ena och de andra protesterna.
Jag är glad att jag har ett jobb att gå till och en lön som kommer varje månad, även fast jag gnäller ohyggligt mycket på mitt arbete.
Alla människor är inte lovade att få jobba kvar på exakt samma ställe på exakt samma jobb livet ut, så varför skulle vi på Trafikverket vara ett undantag och vara lovade det?
Jag hoppas ingen tror det, men vissa gånger verkar det inte bättre :S
Alla kan man bli förflyttade, varslade eller uppsagda.
Jag väljer hellre det första alternativet än det sista.
Men vad mina kollegor väljer får stå för dem.
Nu har jag sagt mitt och folk får som vanligt inte ta allt så seriöst.
Livet är aldrig rättvis, det borde väl alla veta!